Vi vet inte hur många kunder och potentiella kunder vi har träffat som kämpar med inkonsekvent terminologi på företagets olika avdelningar. Företagets terminologi representerar en företagsövergripande standard och därför bör den användas konsekvent av alla företagets avdelningar och leverantörer.
Ett typiskt exempel på dålig terminologihantering är när ett företags teknikavdelning benämner saker på ett annat sätt än marknadsavdelningen, eller när säljavdelningen börjar använda en helt annan uppsättning termer under kundmöten och i presentationer. Det här skapar naturligtvis onödigt krångel och kan faktiskt äventyra teamets arbete. Men har du tänkt på att det även kan uppstå juridiska konsekvenser på grund av att man inte använder rätt terminologi?
Om du känner igen dig i den här olyckliga situationen så finns det hjälp att få. Det hela kan lösas genom att man implementerar en lämplig form av terminologihantering. Genom att reglera terminologianvändningen kommer du att kunna:
I denna blogg förklarar vi de första stegen i hur man bygger en terminologidatabas (eller termbas), berättar om vanliga utmaningar och delar med oss av ett exempel.
En termbas är i grunden en databas bestående av specialisttermer, men hos företag kan den innehålla alla möjliga olika språkliga element som måste användas korrekt: slogans, organisationsnamn, produktnamn osv. Terminologiarbetet startar med ett projekt där terminologen definierar hur termbasen ska utformas och vara strukturerad, vilka terminologiverktyg som ska användas och vilka ledningsprocesser som ska implementeras, inklusive validering av termer. Dessutom bör en plan tas fram för hur termbasen ska utökas med termer eller språk, steg för steg.
De första stegen för att utveckla en korrekt terminologihantering kan se ut så här:
Ladda ned vår e-bok om du vill ha mer djupgående information om terminologihantering!
Att bygga upp en termbas kräver specialistkunskaper i de inblandade språken. I det här exemplet ska vi belysa några problem som kan uppstå när man hanterar deklination och agglutination på svenska och finska.
Låt oss för det första definiera vad ”deklination” och ”agglutination” är för något.
Inom lingvistiken är ”agglutination” ett morfologiskt fenomen där ett eller flera affix (mestadels suffix) läggs till en ordstam för att uttrycka olika språkkategorier (till exempel plural, singularis, substantiv osv.). Ordet kommer från det latinska verbet ”agglutinare”, som betyder ”limma ihop”. ”Deklination” innebär att man lägger till suffix till substantiv för att uttrycka sådant som plural eller bestämdhet.
De flesta termer är substantiv och kunder frågar ibland hur vi hanterar termposter på ett språk som böjer substantiv. De vill särskilt veta om vi kan skapa en terminologidatabas som kan innehålla alla möjliga former av ett visst substantiv, på grund av att det kan förekomma i texten i olika böjningar.
Här ska vi ta upp ett exempel i form av det svenska ordet e-bok, som heter e-kirja på finska. De här orden kan ändras mycket i en mening:
Faktum är att exemplet med svenska är ett ganska ovanligt fall, men det finska exemplet beskriver ett av språkets kännetecken: standard i finska är att alla ord ändras så här.
Hur bör vi hantera det här språkliga fenomenet i termbasen, alltså vad exakt ska vi egentligen mata in i den – knappast alla möjliga kombinationer av morfem?
Lyckligtvis har vi tillgång till experter på terminologihantering som vi kan vända oss till för att få hjälp. De förklarade att det inte är ett problem att skapa en terminologidatabas med agglutinerade språk. Enligt de terminologiska reglerna (tillämpliga på alla språk) bör termerna anges i termbasen i grundform, dvs. singularis, små bokstäver, maskulinum (om det finns genus). Det är inte tillrådligt att ange böjda former av en term eftersom en terminologidatabas inte är en grammatikbok – den lagrar begrepp och termer, men inte alla böjningar av dem.
Istället för att lägga till de böjda formerna som termer bör man använda separata fält för att inkludera den här typen av information, beroende på vilket terminologihanteringssystem du använder. I fältet Genus (eller till och med i ett särskilt fält) kan du berätta för användarna hur de ska böja en svensk term, även i plural, vilket kan vara till hjälp för termbasens finska användare. Användarna behöver inte kunna språket för att kunna använda termbasen, men den är användbar för att veta vilka språk som är agglutinerade (som finska) och vilka som inte är det (som engelska). Det kan påverka hur du söker efter termer.
OK, så termerna läggs in i termbasen i grundform. Men är det inte troligt att de här termerna kommer att förekomma i böjd form i dokumentet som ska översättas? Är det inte risk att terminologihanteringssystemet inte känner igen dem? Som tur är så har de flesta terminologihanteringssystem funktioner för att hantera det här problemet.
Du kan till exempel isolera ordstammen så att systemet ignorerar det som står före och efter den. Det kan man göra genom att använda jokertecken såsom asterisker. Om vi tar exemplet e-kirj* så kommer termbasen även att känna igen termen e-kirjassa om den förekommer i dokumentet som ska översättas. I vårt svenska exempel skulle stammen vara mycket kort, e-b*. I vissa översättningsverktyg kan du ange ett ”matchningsvärde”, dvs. likheten, uttryckt som procentandel, mellan termer som finns i källsegmentet och de matchande termerna som hittas i termbasen.
Om du tycker det låter krångligt med deklination, agglutination och andra språkliga fenomen kan du trösta dig med att professionella översättare är medvetna om de här frågorna. Om du behöver hjälp med att hantera terminologin på ditt företag är du välkommen att kontakta oss!