Vi på Acolad har i åratal funderat på hur man bäst skulle kunna mäta resultaten av språkutbildning. De flesta företag och institutioner har något slags bedömningssystem som mäter fördelarna med en funktion eller verksamhet. Det blir allt vanligare att språkkunskaper bedöms enligt den gemensamma europeiska skalan CEFR med endast sex olika kompetensnivåer: A1–A2 för användare på nybörjarnivå, B1–B2 för självständiga användare och C1–C2 för avancerade användare, där den senare motsvarar modersmålskunskaper.
Det är inte att undra på att det förekommer frustration bland de studerande, då de efter flera år av studier bara höjer sig en nivå. Och inte blir det bättre av att beskrivningarna av språkkunskapsnivån är väldigt vaga. De säger alltså inget om hur Peter klarar sig i tuffa förhandlingar på engelska med företagets kanadensiska leverantörer eller hur skicklig Maja är på att marknadsföra företagets produkter på ett främmande språk på en mässa. En bedömning ska alltid grunda sig på specifika mål. Om de uppsatta målen är för vaga är det svårt att göra detaljerade bedömningar. Om målet för en kurs är ”att lära sig tala engelska”, hur kan man då veta när deltagarna har nått målet? Räcker det med att kunna säga vilka fritidsintressen man har på engelska? Och vilken betydelse har den typen av språkkunskaper i arbetslivet?
I stället borde vi sätta upp tydliga mål redan i början av kursen, till exempel ”Jag kan föra avtalsförhandlingar med underleverantörer på engelska” eller ”Jag kan sälja produkter till kunder på ryska”. Då är vi ett stort steg på väg mot att kunna bedöma hur effektiv språkutbildningen är. Utbildarens bedömning kan dessutom kompletteras med självutvärderingar eller respons från övriga deltagare. Vissa mål kan utvärderas med hjälp av bl.a. mystery shopper-metoden. Låt oss ta kundservice på engelska som exempel: efter kursens slut får den studerande besök av en kund vars uppgift uttryckligen är att kräva service på engelska och bedöma hur väl den studerande klarar av sitt jobb som kundservicemedarbetare på engelska. Samma test kan också genomföras av samma person före kursen för att få en bedömning både före och efter kursen. Och onekligen är det en motivationshöjare också, att veta att någon när som helst efter kursen bedömer ens kunskaper utan att man vet om det.
Att ställa upp tydliga mål för språkutbildningen hjälper alla som är inblandade. Läraren kan utforma utbildningen runt ett exakt definierat utvecklingsmål. Ingen tid behöver läggas på att lära ut grundläggande saker, utan fokus ligger på att utveckla de mest nödvändiga områdena. Det hjälper också deltagarna att lägga märke till sina egna framsteg, så att de blir mer motiverade.
Är du intresserad av skräddarsydd språkutbildning för dig själv eller ditt företag? Kontakta oss! Våra experter hjälper dig gärna att hitta den lämpligaste utbildningslösningen för dina behov.