Språkklustret Kites i Finland stöder internationaliseringen av de finska företagen genom utveckling inom flerspråkig kommunikation och språkteknik.
Acolad har varit en aktiv medlem i Kites ända från början – vi var faktiskt en av grundarna. Huvudtemat för 2017 var hur tekniken påverkade språktjänsterna.
På vilket sätt kommer språktjänster och teknik att kollidera? Bil möter tåg, eller bowlingklot möter marmor?
Vi är i ett skede i utvecklingen av både språk och teknik där en kollision är nära förestående. Vissa skulle nog till och med säga att den redan har inträffat och att vi bara väntar på att dammet ska lägga sig. Digitaliseringen, sakernas internet, artificiell intelligens och – om vi går ännu längre tillbaka – smarta telefoner, röstigenkänning och till och med tillkomsten av internet och sociala medier. Det är svårt att föreställa sig någon annan tidsperiod då det skett så stora och snabba förändringar av inte bara vad vi kan säga, utan hur vi kan säga det.
Möjligheten för företagen att interagera med kunder globalt via elektroniska enheter har lett till att mängden innehåll riktat till konsumenter har ökat lavinartat. Det krävs teknisk utveckling för att hjälpa oss att skapa, hantera och förvalta allt detta innehåll.
Låt oss ställa oss en grundläggande fråga: Vad händer när två företeelser, i det här fallet språktjänster och teknik, kolliderar?
Jag misstänker att tekniken kommer att ge språktjänsterna en skjuts in i okända territorier, snarare än att åsamka skada, men det kan mycket väl vara en fråga om perspektiv! Jag kom fram till den här slutsatsen efter att ha pratat med flera andra här på Acolad. Jag ställde en ganska enkel fråga till dem: ”Hur kommer tekniken att påverka språktjänster inom de kommande 3–5 åren?”
Maskinöversättning, som ofta förkortas MT, är antagligen den mest välkända språkteknologin och ett område där det pågått forskning i omkring 70 år. Vi är nog alla bekanta med Google Översätt och dess utveckling från en källa till åtlöje på grund av dess ibland klumpiga, ofrivilligt humoristiska eller fullständigt bisarra översättningar till att bli en seriös drivkraft inom automatiserade översättningstjänster text-till-text och text-till-tal, liksom simultanöversättning av tal i realtid.
(E)n del översättare i framtiden kommer att specialisera sig på att omarbeta maskinöversättningar
Taina Saarela-Rissanen vet mer än de flesta här om slutprodukten i översättningsbranschen. Hon är teamledare inom kvalitetssäkring och säkerställer varje dag att den översatta texten bevarar inte bara innebörden av källtexten utan också tonfallet, känslan och syftet. Hur ser hon på maskinöversättning?
Liksom de flesta här tror jag att maskinöversättningen kommer att utvecklas dramatiskt under de närmaste fem åren. Trots allt har översättarna redan under lång tid fått hjälp av tekniken genom översättningsminnen. Men maskinöversättningen utvecklas i stadig takt och åtminstone alla tekniska texter kommer nog att översättas av maskiner till och från närbesläktade språk. Hur det påverkar antalet översättare som behövs återstår att se, det beror på språkparet och på textens natur.
Jag tror att det alltid kommer att finnas översättningar där maskinöversättning inte kan komma längre än att skapa ett grovt utkast, medan den faktiska översättningstjänsten måste färdigställas av en riktig översättare eller granskare. Därför föreställer jag mig att behovet av översättare, granskare och korrekturläsare inte nödvändigtvis kommer att minska. Däremot kan arbetets innehåll komma att ändras och till exempel kräva ytterligare utbildning.
Maskinöversättningssystemen utvecklas på två nivåer: den tekniska nivån där inlärningsprocesserna förbättras och hybridsystem utvecklas som innefattar fler än en basmetod för MT.
Jag tror också att en del översättare i framtiden kommer att specialisera sig på att omarbeta maskinöversättningar. Men de flesta kommer nog att fortsätta att göra de andra uppdragen, till exempel marknadsföringstexter – och naturligtvis skönlitteratur – där maskinöversättningen inte är till någon större hjälp. Idiom, homonymer och slanguttryck – som bara är några av de okonventionella språkstrukturerna som oftast används inom kreativt skrivande – kommer även fortsättningsvis att vara svåra för översättningsmotorerna att hantera på ett korrekt sätt.
Maskinöversättningens utveckling har kommit olika långt för olika språk, och svenskan ligger på en ganska avancerad nivå. Tidigare i år undersökte vi ämnet maskinöversättning i en av våra e-böcker och tog då bland annat upp utmaningarna för vissa mindre språk. Huvudförfattare till e-boken var Annamari Korhonen, översättare till finska med en lång karriär här på Acolad.
Hennes specialområden är teknik och marknadsföring. I e-boken betonade hon att det finns goda skäl att undersöka hur maskinöversättning fungerar för mindre språk: utvecklingen av MT för vilket språk det än är kräver stora resurser, vilket innebär att det inte råder rättvisa inom det här området.
Maskinöversättningssystemen utvecklas på två nivåer: den tekniska nivån där inlärningsprocesserna förbättras och hybridsystem utvecklas som innefattar fler än en basmetod för MT, respektive nivån för de enskilda språken där man löser problem som är språkspecifika. De flesta resurserna satsas på större västerländska och asiatiska språk och inte på mindre språk som till exempel finska, vilket innebär att utvecklingen av MT för mindre språk halkar efter.
Läs mer om maskinöversättningens utveckling genom att hämta vår e-bok utan kostnad.
Kapitel 1: Datoröversättning (CAT, Computer-assisted translation) och översättningsprocessen. Vilken roll spelar tekniken redan nu inom översättningsindustrin?
Kapitel 2: Maskinöversättning (MT) – ändrar den spelplanen? Vad tekniken för datoröversättning klarar och inte klarar.
Kapitel 3: Hur översätter datorer? Regelbaserad, statistisk och exempelbaserad maskinöversättning.
Kapitel 4: Varför är det så svårt att översätta språk? Vilka är de största utmaningarna med naturliga språk?
Kapitel 5: Människan mot maskinerna – hur ser framtiden ut för maskinöversättningen?
Artificiell intelligens, eller AI, har funnits som ett begrepp inom science fiction i flera decennier. Men till de självlärande datorer som förekommer i filmens värld är det teknologiska språnget fortfarande alltför långt.
Däremot har prefixet smart lagts till framför allt från glödlampor till bilar på senare år. I utbildningssammanhang betyder smart personligt anpassad eller skräddarsydd, och i kombination med automatisering kan det mycket väl ge intrycket av att någon form av icke-mänsklig intelligens är inblandad i utbildningstjänsten.
Interkulturella kunskaper kommer också att vara viktigare i framtiden ...ett smart eller AI-baserat översättningssystem kommer troligen inte att känna igen eller översätta kroppsspråk! Även i framtiden kommer det fortfarande att vara nödvändigt för oss människor att läsa mellan raderna för att förstå vad någon egentligen menar.
Så hur kommer då framtidens smarta språktjänster att se ut? Jag pratade med Mike Aaja som under många år hållit kurser inom kommunikation och som även arbetar med att utforma utbildningar.
Tekniken kommer att göra den mekaniska språkinlärningen mindre viktig än andra språkkunskaper. Med det menar jag att det kommer att vara mindre fokus på att lära sig grammatik och vokabulär. Smarta e-postprogram kommer till exempel att rätta det du skriver, medan hörsnäckor kan översätta allt som sägs under en förhandling åt dig och alla andra i mötesrummet, oavsett språk.
Tyngdpunkten för vad vi som utbildar inom språk och kommunikation erbjuder våra klienter kommer att förflyttas mot mjuka färdigheter. Om den artificiella intelligensen hanterar vad som sägs under en förhandling så kan vi koncentrera oss på hur och varför vi säger det. Samma sak gäller till exempel presentationsteknik och kundservice.
Interkulturella kunskaper kommer också att vara viktigare i framtiden. Om det inte finns några språkbarriärer kan de globala företagen sätta ihop team som består av folk från vilket lokalkontor som helst. Men medarbetarna behöver lära sig hur de överbryggar de kulturella barriärerna för att kunna dra nytta av att de språkliga hindren har undanröjts. Ett smart eller AI-baserat översättningssystem kommer troligen inte att känna igen eller översätta kroppsspråk! Även i framtiden kommer det fortfarande att vara nödvändigt för oss människor att läsa mellan raderna för att förstå vad någon egentligen menar.
Vässa dina kunskaper om presentationsteknik för den digitala eran med vår kostnadsfria e-bok Presentationsteknik 2.0 som fokuserar särskilt på att hålla digitala presentationer – vad man ska tänka på när man presenterar via digitala kanaler som webbmöten, webbinarier eller videobloggar.
När tekniken används alltmer i utbildningssammanhang kommer det att transformera sättet som inlärningen sker på. Vi frågade Johanna Jalava i vårt säljteam om vad hon tror. Hon är mycket intresserad av den teknologiska utvecklingen och av trender inom utbildning och kompetensutveckling.
Enligt min åsikt är det fortfarande oklart om gryende teknologier som virtuell verklighet eller andra liknande digitala metoder kommer att skapa nya inlärningsmöjligheter. Det är svårt att föreställa sig att de kommer att bli hörnstenar inom utbildning om de inte når tillräckligt stora kommersiella framgångar för att motivera de just nu mycket höga utvecklingskostnaderna.
Det pågår många positiva utvecklingsströmmar just nu. Automatiseringen för med sig en djupare förståelse för och en ökad användning av analyser. Och datadrivna kognitiva system har börjat användas som stöd i personanpassade utbildningar och inlärningsmetoder. Jag är övertygad om att vi kommer att se mycket större valfrihet och anpassning i framtiden. Vi kommer att ha möjlighet att leverera utbildningsinnehåll på individualiserade sätt och därmed ge slutanvändarna större makt över utbildningens utformning. Användarna kommer att kunna välja var, när och hur de vill utbilda sig.
Lärandet som en livslång process, inklusive mikrolärande och kompetensinriktat lärande, kommer att vara en grundsten inom utbildning och lärande. Förutom utbildning inom hårda färdigheter (kunskap som måste intas genom formella studier) kommer vi att se mer kompetensinriktat lärande: kommunikation, samarbete, problemlösning, empati, personalledning, kritiskt tänkande osv.
Innovationer som dykt upp på senare tid kommer att ha blivit standardinslag inom utbildning, till exempel spelifiering för att stödja inlärningen och ge möjlighet att lära av varandra. Datafiltrering och datapaketering (vilka data är relevanta, pålitliga och användbara) kommer också att utgöra mindre glamorösa, men ändå kritiska, inslag i det effektiva lärandet.
Automatisering, oavsett nivå, påverkar den digitala utbildningen. Innehållet förpackas och levereras enligt deltagarens individuella nivå. Automatisering kommer även att vara motorn bakom personanpassad utbildning på arbetsplatserna.
Enligt min åsikt är det fortfarande oklart om gryende teknologier som virtuell verklighet eller andra liknande digitala metoder kommer att skapa nya inlärningsmöjligheter. Det är svårt att föreställa sig att de kommer att bli hörnstenar inom utbildning om de inte når tillräckligt stora kommersiella framgångar för att motivera de just nu mycket höga utvecklingskostnaderna.
Jag pratade också med Kimmo Oksanen, som är projektledare inom digital utbildning här på Acolad, och frågade honom hur han anser att tekniken påverkar kundernas behov.
Efterhand som tekniken utvecklas blir det allt enklare och mer flexibelt att skapa innehåll. En stor del av produktionsarbetet kommer att utföras internt av kunderna själva eftersom verktygen blir alltmer lättanvända och intuitiva. Ta till exempel utvecklingen av webbsidor. För 10 eller 15 år sedan var det bara personer som kunde koda som kunde bygga hemsidor. Idag kan vem som helst skapa en webbplats genom att ”dra och släppa”.
Men företagen behöver nu mer än någonsin fokusera på att säkerställa att innehållet uppfyller kundernas behov, att det är användbart, sökordsoptimerat så att det kan hittas av sökmotorerna samt att det finns tillgängligt på alla språk som deras kunder talar.
Användningen av videoinnehåll kommer också att öka dramatiskt i framtiden. Det finns några rent logistiska skäl till det, som att fler kommer att ha tillgång till en högre bandbredd som kan hantera video och annat formaterat innehåll. Det blir också lättare att lokalisera visuellt innehåll genom att lägga till röstpålägg eller undertextning.
Kunderna kommer alltså att ha tillgång till nya verktyg som hjälper dem att dela med sig av sina ämneskunskaper. Pedagogik kommer dock även fortsättningsvis att vara ett kritiskt inslag i det digitala lärandet. Bra innehåll behöver ha pedagogiskt fokus för att bli bra utbildningsinnehåll.
Automatisering, oavsett nivå, påverkar den digitala utbildningen. Innehållet förpackas och levereras enligt deltagarens individuella nivå. Automatisering kommer även att vara motorn bakom personanpassad utbildning på arbetsplatserna.
VR- och AR-teknikerna kommer att tillföra otroliga fördelar till vissa utbildningssituationer. Föreställ dig en stridspilot som kan delta i verkliga simuleringar utan att lämna marken, eller räddningspersonal som kan träna på katastrofsituationer genom rollspel. Det är inte så svårt att inse att de avsevärda ekonomiska investeringarna skulle vara värda sitt pris. Men enligt min åsikt kommer inte VR att utgöra en standardkomponent i utbildningar inom alla områden. Vi måste alltid ställa oss frågan, ”Vilket mervärde kan VR bidra med ur ett utbildningsperspektiv?”
Frågan liknar den vi ställer till våra kunder idag angående en annan populär innovation inom utbildningsområdet: spelifiering. Även om fördelarna är välkända så är spelifiering inte alltid det universalläkemedel som kunderna tror att det ska vara för deras utbildningsutmaningar.
Att skapa e-learninginnehåll är en uppgift som inte längre är förbehållen kodare och de tekniska framstegen har gjort innehållet mer tillgängligt och billigare att producera. Läs mer om hur e-learning kan vara lösningen på utbildningsbehoven inom er organisation i vår 48-sidiga e-bok.
Anu Rummukainen pratar regelbundet med kunder om deras framtida utbildningsbehov. Hon styrker det Kimmo säger om den ökade användningen av videoinnehåll.
Videoinnehåll används i allt större utsträckning för att leverera tre huvudsakliga typer av innehåll: marknadsföring, utbildning och instruktioner. Det är tillgängligt och delbart och viktigast av allt: produktionskostnaderna sänks avsevärt.
Ett av tillväxtområdena som jag ser öka alltmer är lokalisering. Tidigare har vi tänkt att lokalisering innebär undertextning på flera språk eller översättning av ljud, så kallad voiceover eller röstpålägg. Med digitalt videoinnehåll kan vi allt lättare lokalisera de visuella bitarna också. Det kommer till exempel att vara enkelt att lokalisera instruktionsvideor i framtiden. Och en video med marknadsföringsinnehåll kan visa den rätta lokala produkten för den aktuella marknaden genom att man använder digital redigering via en vanlig laptop istället för en dyr omtagning.
Få av oss kan förutspå hur det kommer att gå, men tekniken utvecklas ständigt inom varje sektor. Den nya tekniken kan minska behovet av språkutbildning, men samtidigt måste verktygen som används för fjärrtolkning göras så användarvänliga och effektiva som det är möjligt. När ett behov är uppfyllt, uppstår istället ett annat.