Acolad har arbetat i många år med tågrelaterade texter och översättningar för tåg- och järnvägsbranschen är idag ett av våra expertområden. Vi arbetar med flera av de stora aktörerna i branschen och en av översättarna som varit med från början är Mats Olsson.
Översättare halkar ofta in på sin bana på de mest slumpartade sätt. För Mats del hände det då han fortfarande var verksam inom den grafiska branschen. Han var på en kräftskiva med gamla bekanta som jobbade med översättningar och frågade om de hade behov av översättare från tyska till svenska. Javisst, sa de, och ett halvår senare fick han sitt första säkerhetsblad på tyska att översätta till svenska! Och på det spåret har det fortsatt, så att säga!
Efter något år började de järnvägsrelaterade uppdragen strömma in, och det var programvara för översättningsminnen tillsammans med terminologiverktyg som var de främsta hjälpmedlen.
Inom tågterminologin är det väldigt viktigt att hålla reda på vad begrepp, komponenter och tekniska reservdelar heter för olika slutkunder. En term översätts på ett sätt om det är SL som är slutkund, medan den ska heta något helt annat om SJ är slutkund. Terminologin har traditionellt varit mycket strikt. Under senare år har detta luckrats upp något och det har kommit nya direktiv från Trafikverket med många ändrade begrepp, som att ordet ”passagerare” numera ska heta ”resande”.
Ibland kan det vara svårt till och med för kundföretagen som tillverkar tågen att själva lyckas hålla reda på alla termer. När nya personer på kundsidan kommer in i projekten gäller plötsligt nya termer, samtidigt som den befintliga dokumentationen fortfarande innehåller de gamla termerna.
Ibland ska översättaren bara göra uppdateringar av en tidigare översatt text och det innebär att den befintliga texten som inte ska uppdateras innehåller gamla termer, medan de nya delarna ska ha nya termer. Det kan också vara så att det är flera aktörer inblandade i ett och samma projekt, och deras terminologi kan skilja sig åt. Det kan vara svårt för översättaren att veta vilken terminologi som gäller.
Ibland kan källtexterna vara skrivna av personer som inte har källspråket som sitt modersmål. Det kan leda till formuleringar som kan låta minst sagt annorlunda ... Här gäller det för översättaren att försöka förstå vad kunden egentligen vill säga eller, om det inte går, reda ut frågan med kunden. En annan utmaning innebär att termer ibland måste översättas utan sammanhang. Det kan till exempel vara en ordlista med enstaka ord i bokstavsordning, där det kan vara svårt att veta vilken av alla tänkbara översättningar som är rätt just här. Naturligtvis kan det också finnas fel i källtexterna, vilket översättaren i bästa fall upptäcker.
I tågvärlden kommer det dessutom ytterligare terminologi från det europeiska signalsystemet ERTMS. ERTMS jobbar nu för att få de olika ländernas tågsystem enhetliga så att det ska bli möjligt att passera gränserna med tågen, något som inte går idag. (Det sägs för övrigt att man avsiktligt byggde järnvägen på olika sätt i olika länder för att försvåra för fientliga trupper att transporteras över landsgränserna!)
Om en översättare fick ha önskemål om den ideala processen skulle det innebära att terminologin var enhetlig och tydligt kommunicerad. Det skulle lämnas information om vilken terminologi som gäller för varje projekt. Inga termer skulle ändras om det inte var absolut nödvändigt, för att undvika inkonsekvenser och ändringar i tidigare översatt och publicerat material. Källtexterna skulle vara enhetliga och terminologin 100 % konsekvent. I de fall då enstaka ord ska översättas, exempelvis en reservdelslista, skulle översättaren förses med bilder, referensritningar och/eller figurer. Eller kanske till och med en redan färdig översättning till ett annat språk som referens.
Vår översättare Mats avslutar med att säga att när man jobbat så länge med översättning i det här ämnet som han har gjort, skulle man kunna plocka isär ett tåg och montera det igen – om man nu hade kunnat komma ihåg allt man har översatt!