Nyckeln till allt skrivande är att förmedla ett budskap på ett exakt och tydligt sätt. Det gäller lika mycket när man skriver på sitt modersmål som på något annat språk. Det sista du vill göra är att distrahera läsarna med fel som rör grammatik, interpunktion eller terminologi.
På Acolad korrekturläser och copybearbetar vi regelbundet texter som våra kunder har skrivit.
Många språk har olika regler kring tempus för dåtid
I det här blogginlägget ska vi försöka ge en översiktlig förklaring av några vanliga misstag som skribenter som inte har engelska som modersmål ofta gör. Utrymmet räcker inte till för att djupdyka i varje exempel, men om du vill ha mer information eller låta en professionell korrekturläsare med engelska som modersmål titta på era texter är du välkommen att kontakta Acolad och fråga om våra tjänster för korrekturläsning. Vi erbjuder även språkkurser som fokuserar på att göra dig till en bättre skribent.
Jag bor i Finland så de flesta engelska texter jag ser är skrivna av finsktalande personer. Men de flesta av de här råden är lika giltiga för personer som har andra modersmål också.
Även duktiga skribenter gör ibland grundläggande grammatiska misstag. Ett av de vanligaste felen jag stöter på är att man blandar ihop olika tempus, som de två presensformerna: enkel och pågående presens. Finskan har liksom svenskan bara en presensform, så skribenterna tycker ofta att det är svårt att veta när dessa tempus ska användas korrekt.
Enkelt uttryckt kan man säga att enkel presens (”I do something”) är lämplig för allmänna uttalanden, fakta och upprepade/regelbundna aktiviteter: I am Spanish. I work in Stockholm. I get up early every morning. Our company operates in the IT sector.
Pågående presens (”I am doing something”) är lämplig för pågående situationer, ej avslutade händelser och tillfälliga tillstånd och situationer: I am learning Swahili. I am working in Brussels this week. We are entering the American market.
Många språk har olika regler kring tempus för dåtid. Tyska, italienska, franska, finska och i viss mån svenska använder alla ofta perfekt (”I have done it”) när en person med engelska som modersmål skulle använda preteritum (“I did it”).
På engelska, när en händelse är avslutad och har ägt rum vid en känd tidpunkt i det förflutna, använder vi preteritum: On March 13, the Board decided on the purchase.
Perfekt används för att beskriva en händelse i förfluten tid, men som har återverkningar i nutid, eller ett nuvarande förhållande som är resultatet av en situation som inträffat tidigare: I have never been to Denmark.
(Vi tar här inte ens upp formen pågående presens perfekt!)
Futurum
En sak som jag har haft svårt att vänja mig vid i finskan är att det inte finns någon grammatisk futurumform. Finnar använder enkel presensform för att prata om framtiden och det är tydligt genom sammanhanget vad som avses.
Engelskan å andra sidan har fyra grundläggande konstruktioner som används för att prata om framtiden: enkel futurum (will), ”going to,” och både formerna pågående presens och enkel presens. De används på olika sätt och kan ibland bytas ut mot varandra, men ibland inte.
Skillnaden mellan ”planer och avsikter” och ”arrangemang” är ibland oklar och formerna kan ofta bytas ut mot varandra.
Nästa punkt på listan över grammatiska misstag som skribenter ofta gör är prepositioner och artiklar. Det kan vara intressant att veta att finskan inte har något av detta, utan istället använder några postpositioner och ett antal grammatiska kasus.
Prepositioner på engelska passar inte alltid så bra med de finska kasusändelserna. Om man kombinerar detta med det faktum att många engelska verb och substantiv har fasta prepositioner så förstår man att det nästan är omöjligt för en finsktalande person att göra rätt hela tiden.
20 olika specialfall och undantag
Men även för språk där man använder prepositioner kan det bli problem när de använder prepositioner där engelskan inte gör det, eller de som används i olika situationer skiljer sig från de som engelskan använder. Till exempel kan den enkla prepositionen a på spanska översättas till engelska som to, at, by eller for.
Och nästan samma sak gäller för artiklar. På finska finns det inga artiklar alls, varken bestämd (the) eller obestämd (a/an). Att lära sig att behärska artiklarna på engelska är något som väldigt många tycker är svårt. Grundreglerna är inte så enormt komplicerade – men det finns en mängd undantag.
I boken Practical English Usage av Michael Swan ryms alla reglerna på ungefär en sida, men det krävs åtta sidor för att förklara dem ordentligt och därefter även en lista med 20 olika specialfall och undantag.
Det engelska språket består av många ord. Ingen kan säga exakt hur många, men jag skulle säga att det faktum att den andra upplagan av Oxford English Dictionary består av 20 volymer och innehåller en förteckning av 171 476 ord ”i nuvarande användning” ger en god fingervisning.
Ett exempel är de engelska begreppen effective (att åstadkomma ett önskat resultat) och efficient (att åstadkomma ett önskat resultat utan spill/slöseri) som skiljer sig åt något när det gäller betydelse. På svenska finns inte denna nyansskillnad utan båda termerna brukar översättas till effektiv.
Det finns även så kallade falska vänner eller ”false friends” – det vill säga ord som låter som om de kan direktöversättas med samma innebörd, men där det blir fel när man gör det.
“hugga ett ord från ordboken”
Ett exempel är det svenska uttrycket presentera sig. Det ligger väl nära till hands att översätta det till ”present oneself” på engelska? Men på engelska betyder ”present oneself” snarare ”infinna sig”. Det skulle vara mer korrekt att översätta det till ”introduce oneself”.
Listan över de falska vännerna kan göras lång. Du kan själv begrunda vad du tror att följande engelska ord betyder vid första anblick: advocate, chips, ape, physician, wrist. Det här kan vara väldigt bedrägligt...
Till sist har vi det som jag betraktar som ”hugga ett ord från ordboken”-fel. När man försöker att översätta en viss term brukar man ju ofta kunna använda en tvåspråkig ordbok. Men orden kan ofta ha en mängd olika alternativa översättningar.
Om man slår upp ordet ”support” i Norstedts engelsk-svenska ordbok finns det en mängd översättningar till engelska: sju huvudbetydelser som verb och sex som substantiv, och som om det inte vore nog även ett antal underbetydelser till varje alternativ.
Skribenter som letar efter en översättning kan ibland känna sig tvungna att höfta till med något av orden som verkar enkelt och ”låter bra”. Men risken är att ordet inte fångar den rätta nyansen utan blir lite missvisande eller rentav fel. Lösningen kan ibland vara att man väljer ett helt annat ord för att komma runt eventuella tveksamheter.
Om du regelbundet stöter på den här typen av problem när du skriver på engelska och inte är säker på att det alltid blir rätt till slut, är du välkommen att kontakta Acolad och fråga om våra tjänster för korrekturläsning och copybearbetning. Vi erbjuder också språkkurser.
I nästa blogginlägg kommer jag att gå igenom vad man behöver tänka på när det gäller struktur och stil när man ska skriva på engelska och berätta om fördelarna med professionell copybearbetning.