Ett företag har en mycket professionell och snygg video, men den finns bara på svenska. Marknadsanalysen visar att det finns global efterfrågan på produkten.
Hur kan företag lyckas med att lansera produkter eller tjänster på nya marknader på ett bra sätt? Hur ska de erbjuda information om produkten eller tjänsten och hur den fungerar? Svaret på den här typen av utmaningar är allt oftare video – en form av innehåll som ökar explosionsartat.
Men hur gör man för att använda videoinnehållet på ett annat språk och hur kan man lokalisera det för en ny marknadsregion? Här har vi sammanställt proffsens bästa tips om hur man lokaliserar videoinnehåll.
Så lyckas du med videolokalisering
Syftet med att lokalisera videor är att nå fram till den avsedda målgruppen. För att lyckas med lokalisering måste man ta hänsyn till språk, kultur och andra intressen hos målgruppen. En lokaliserad video ska vara minst lika användbar för den nya målgruppen som originalvideon är för sin målgrupp. Den förmedlar samma budskap om företaget och produkten till en ny målgrupp. Meddelandet bevaras oförändrat över geografiska och språkliga gränser.
En effektiv lokalisering bör även inkludera SEO om videon är avsedd för offentlig lansering. En väl lokaliserad video är lätt för kunden att hitta – syftet med den är ju att vara till nytta och hjälp. Nivån av exponering avgörs av hur igenkänt företaget, produkten eller tjänsten är. Varje exponering är en ny chans för företaget att övertyga kunderna om hur bra dess produkter eller tjänster är.
Att lokalisera befintliga videor är effektivt och har visat sig vara både billigare och snabbare än att producera en helt ny video.
Så här fungerar det:
Videolokaliseringens olika faser
Ofta upptäcker företaget inte förrän originalvideon har gjorts färdig att det kommer att behövas lokalisering. Och det kan gå lång tid från det att videon färdigställts till den tidpunkt som man inser att den behöver lokaliseras. Lyckligtvis går det att lokalisera en video även om den oredigerade versionen har kommit på villovägar. Det går alltså att lokalisera videor som redan har redigerats.
När man lokaliserar en redigerad video är den första fasen att analysera videon och samla in allt tal och all text som behöver lokaliseras. Texten samlas i en separat fil, så att den enkelt kan översättas till ett eller flera nya målspråk. Om videon till exempel innehåller en intervju, behövs en audiovisuell översättning. Då kan man avgöra vad som är viktigt och vad som kan utelämnas utan att budskapet går förlorat.
När översättningen har slutförts krävs en berättare om videon ska lokaliseras med hjälp av en berättarröst eller dubbning. För att säkerställa att budskapet blir tydligt och begripligt bör berättaren ha språket som modersmål. Modersmålstalare har naturlig kontroll på betoning och nyanser, vilket minskar risken för misstolkningar.
Undertextning är det vanligaste sättet att lokalisera videor. Undertextning kan läggas till i videon så snart den har översatts. Undertextningen är ofta också det mest kostnadseffektiva alternativet: processen innehåller inte så många faser och det är enkelt att redigera undertexterna. Om det visar sig att den lokaliserade texten behöver redigeras under arbetets gång, är det lättare att redigera texten än ett röstspår. Att redigera inspelat tal innebär ofta att man måste göra en ny inspelning.
Eventuell ytterligare redigering av videoinnehållet kan göras i samband med att den översatta texten läggs till i videon som undertexter. Bilder, animeringar, musik och ljud kan läggas till för att förstärka budskapet. Dessutom kan man ta bort alla element som företaget inte vill ska ingå i den lokaliserade videoversionen. Det kan handla om bilder eller texter som kan betraktas som olämpliga i andra kulturer.
Det bästa är att beakta lokaliseringen innan man påbörjar videoproduktionen. Internationaliseringsaspekten bör tas med i beräkningen redan i manusstadiet. Under internationaliseringen beaktas kraven från olika kulturer och språk innan fasen då själva videoproduktionen sker. Det gör lokaliseringen mycket enklare, eftersom innehållet inte måste anpassas till olika kulturer i efterhand. Samma video kan i princip användas i alla länder. Lokaliseringen innebär bara att man lägger till text eller tal.
”Ett bra manus är oerhört viktigt.”
Titta Rintamäki, Business Development Manager
Lokaliseringen är inget undantag från denna regel: en noggrann planering underlättar i de senare faserna. När man planerar ett videoprojekt är det ytterst viktigt att man definierar målgruppen och nyckelbudskapet: Vilka är de tänkta mottagarna av budskapet som förmedlas? Hur ska budskapet kommuniceras? När kärnidén har definierats är det bästa att skapa en kort synopsis av videons innehåll. Därefter kan du börja arbeta med manuset: det mer detaljerade innehållet och handlingen i videon, liksom dialogen eller berättarens repliker. Förutsättningarna för lokalisering är enkla att anpassa i det här skedet. En rad aspekter kan anpassas för att bidra till lokaliseringen: var videon spelas in, videons innehåll och längd, vilken text som visas i videon liksom vem berättaren är.
Efter förproduktions- och produktionsfaserna liknar processerna dem som används för att lokalisera en färdig video.
Lokalisering i korthet:
- Analysera videon och samla in det material som ska översättas.
- Översätta och lokalisera texterna
- Producera voiceovers
- Göra de redigeringar som behövs för videon och lägga till det lokaliserade materialet i form av undertexter, dubbning eller tal.
- Lansera och distribuera videon
Checklista med sju punkter för videolokalisering
Punkt 1: Målspråkets krav
När man lokaliserar vissa språk kan samma innehåll kräva mer text eller tal på målspråket. Det påverkar i sin tur hur mycket utrymme som undertexterna kräver och följaktligen hur lång videon blir.
För den som tittar är det förvirrande om videon går vidare till nästa ämne medan undertexterna eller berättarrösten fortfarande handlar om det föregående ämnet. När det gäller undertextning kräver långa texter mer utrymme. Det återspeglas också i slutanvändarens upplevelse.
När undertexter översätts till ett språk med latinska bokstäver är det säkrast att hålla sig till omkring 40 tecken per rad över två rader. Tittaren måste få tre sekunder på sig att läsa varje rad. För asiatiska språk, som kinesiska, är gränsen 20 tecken per rad. Det är vad den genomsnittliga läsaren kan hantera.
Punkt 2: Målgruppens preferenser
Preferenserna på varje lokal marknad måste också beaktas när man lokaliserar videor. Undertexter används inte så ofta i engelskspråkiga länder eller i Tyskland och Ryssland. I dessa områden dubbas de flesta videor.
I de nordiska länderna föredrar man undertexter, medan dubbning och voiceover (dvs. röstpålägg) är mycket vanligare än undertexter i Asien.
När det handlar om val av målgrupper bör du bestämma om du ska producera videon på svenska först och därefter skapa en global version med engelska undertexter. Eller skulle det vara bättre att göra videon på engelska och lägga till svenska undertexter, med tanke på målgruppen?
Punkt 3: Videons innehåll och längd
Man bör ta hänsyn till lokaliseringsaspekten redan när videon spelas in Om du filmar en talare bör du till exempel lämna gott om fritt utrymme runt personen. Om du zoomar in för nära kan det bli svårare att lokalisera videon. Om du använder undertexter vid lokaliseringen, är det viktigt att de inte skymmer för mycket av personen som framträder på videon. På samma sätt behövs det utrymme när text eller grafik presenteras i videon.
I samband med lokaliseringen bör du se till att bilderna eller bakgrunden i videon inte innehåller några element som kan betraktas som stötande i målgruppens kultur. Det är bra att komma ihåg att det som vi betraktar som normalt i vår kultur kan vara olämpligt i andra kulturer.
Videons längd spelar också roll. Enligt Vidyards rapport 2019 Video in Business Benchmark har genomsnittslängden på företagsvideor minskat till drygt fyra minuter. Över 70 % av företagsvideorna är bara 1–2 minuter långa. Det här gäller till exempel produktvideor och företagspresentationer. I längre videor hinner man naturligtvis behandla frågor mer detaljerat. Men tumregeln är att man behöver fånga tittarens intresse under de första 15 sekunderna.
Punkt 4: Redigering och lokalisering
Ju mindre videon som ska lokaliseras har redigerats, desto lättare är det att producera den slutgiltiga versionen. En oredigerad video är idealisk för lokalisering, eftersom det då blir lättare att lägga till undertexter och göra andra ändringar. Om text eller bilder har lagts till i videon som ska lokaliseras, kan det vara svårt att lägga till undertexter. Det kan hända att det inte finns tillräckligt med utrymme, eller så blir det för mycket text på skärmen så att videon blir rörig.
Det är alltid lättare att lägga till element i en video än att ta bort dem.
Punkt 5: Lokaliseringsmetod
När du planerar lokaliseringen av en video måste du även välja vilken metod som ska användas: undertexter, dubbning eller voiceover. Som tidigare nämnts har olika kulturer olika preferenser och man måste ta hänsyn till dem.
När det gäller dubbning och voiceovers är det extremt viktigt att det transkriberade talet har tidkoder – det vill säga, exakta tidsmarkeringar för när talet ska börja och sluta. Videon kommer att lokaliseras baserat på dessa tidkoder. Det blir lättare att lokalisera videon om den tidkodade transkriberade filen (vanligtvis en SRT-fil) kan skickas till översättaren som den är, så att texten kan översättas med tidsmarkeringarna.
Om videon lokaliseras med hjälp av dubbning måste du välja mellan läppsynkronisering och synkronisering på frasnivå. Vid läppsynkronisering följs talarens munrörelser exakt. Det är en avsevärt svårare och dyrare metod, eftersom det krävs mycket tid och ansträngning för att matcha talarens munrörelser. Vid synkronisering på frasnivå anpassas dubbningen till talet på videon mening för mening. Av den anledningen är synkronisering på frasnivå ett klart vanligare och billigare alternativ.
Fördelarna med voiceover är att det lokaliserade talet inte måste matcha talarens munrörelser. Berättarens ton måste dock överensstämma med ämnet som diskuteras i videon.
Transkriberingens tidkoder behövs också för undertextningen, och tidsmarkeringarna bestämmer längden på de lokaliserade texterna.
Punkt 6: God planering är halva jobbet
Det märks på slutresultatet om du har planerat arbetet noga. Det här kan inte upprepas nog många gånger när det handlar om att skapa videor. Genom att gå systematiskt till väga kan du undvika en rad problem, till exempel stora kostnader på grund av ominspelningar. När du har definierat ditt viktigaste budskap och har kännedom om målgruppen har du redan kommit en bra bit på vägen.
Om originalinspelningen har försvunnit kan du ändå lokalisera videon. Men när man lokaliserar en redigerad video kan det ta lite längre tid att uppnå det önskade slutresultatet. Det absolut viktigaste är att det relevanta budskapet förmedlas till den rätta målgruppen.
Punkt 7: Sökbarhet och SEO
När det handlar om SEO är det en bra idé att inkludera de viktigaste nyckelorden i det som sägs. Det här är särskilt viktigt när det talas engelska i videon. Samma nyckelord bör inkluderas både i titeln och i beskrivningen om videon till exempel läggs ut på YouTube.
När videon publiceras bör den transkriberas, och det transkriberade talet bör om möjligt laddas upp till publiceringsplattformen. Det här är ett enkelt sätt att informera sökmotorerna om videons innehåll. Om du vill lokalisera videon är den tidkodade transkriberade filen (t.ex. en SRT-fil) enkel att översätta som den är, och det går att skapa tidmarkerade undertexter för olika marknadsspecifika versioner.
Har ditt företag en video som behöver lokaliseras till ett nytt språk?
Acolad har omfattande erfarenhet av videolokalisering. Vi har till exempel producerat en video om säkerhet i arbetet i samarbete med ABB. Läs mer om Acolads lösningar för videoproduktion.
Planerar ditt företag att släppa en företagsvideo eller produktvideo på ett annat språk, utomlands eller på er hemmamarknad? Vi hjälper dig att välja och implementera de lösningar som bäst passar ditt företags specifika behov.
Updated